Den fuxfärgade hästen till höger på den första bilden ovan är den som jag modellerat om till min Ölandshäst. Som du ser har den ett par uppenbara fel; märkligt krökt hals och alldeles för långa bakben. Dessutom är den väldigt rund om baken – ja, hela hästen är riktigt bred. Utöver det är rörelsen helt stillastående – vilket jag upplever som rätt så trist. Det ska jag nu försöka råda bot på.

 

Jag börjar med att vrida till benen i hyfsat bra läge och skalar av all gammal färg och fnas. Inser att stommen är verkligt stabil, men hoppas jag ändå ska lyckas med detta projekt. Jag kanske kan lyckas bygga bort, trolla bort, det jag retar mig på.

Här ser du hur bred stommen är. Jag häver mig på kroppen och lyckas göra både framdel och bakdel smalare. Framdelen tänker jag duger efter detta ingrepp, däremot bakdelen får jag binda ihop med snöre tills vidare. Ölandshästarna var sega, tåliga små hästar som ofta fick jobba hårt till exempel vid stenhantering på norra Öland, så de var knappast feta.
Notera också ögonens låga placering – inte helt olik en noshörning.

Här har jag dragit ut huvudet från halsen med all kraft, därefter börjat bygga manke, hals, kors och lite bringa. Notera snöret kring bakbenen. Före det knöts tryckte jag också med kraft in det för långa benet, in i kroppen så mycket som gick för att försöka gömma det. Gammal färg och flagor pillar jag bort så gott det går innan jag lägger på lera. Mycket vad gäller min Ölandshäst handlar om att försöka göra det bästa möjliga av befintlig stomme och bygga bort det som tidigare har blivit fel.

Under tiden jag arbetar vänder jag hela tiden på hästen, fördelar leran lika på båda sidor, en bit i taget. Här högra sidans kors.

Här har jag börjat bygga på den magra ryggen, samt nedtill på halsen. Även låret är påbyggt medan jag låter stödsnöret sitta kvar. Där lappar jag i lera sist.

Nu börjar jag se att det kan komma att bli en hyfsad häst även av denna. Så det är dags att ge den ett lite trevligare ansikte. Ögonen i glas håller jag på plats medan jag rullar spetsiga små korvar av lera. Doppar dem i ett uns vatten innan jag modellerar ögonlocken. Dessa håller sedan ögonen på plats medan jag jobbar vidare.
Hästen ska snart också få läppar, som du modellerar på samma sätt som ögonen.

Jag testmålar hästen med akvarell. Därför att formen eller figuren är för vit av lera för att se hur den verkligen ser ut. Får den lite färg ser jag lättare skavanker. Jag testmålar just med akvarell eftersom jag därefter kan bygga vidare med leran.
Då jag själv är mer vän med akvarellfärger än akryl, kan jag så här i efterhand tycka att den här färgsättningen var mer lyckad än vad den sedan blev i akryl. Den blev liksom lite för åsnelik med sin ljusa mule och ljust kring ögonen. Men det är ju möjligt att justera i ett senare skede.